Lärande och gemenskap, mina elever gillar mattan!

 

Vi har ett spännande material som övar motorik men även samarbete då en kompis behöver hålla i plattan. Man gör egna Mandalabilder på ett snillrikt sätt. 

Att jobba med olika läggspel är något jag tagit med mig från Montessoripedagogiken, har tillverkat de flesta i början av min lärarbana. Det underbara är att barnen förstår att spelen är handgjorda av mig så inget tappas bort. Det finns ett värde i att öva på något som många barn redan hållit i- och lärt sig av.

Tyvker mycket om material som man kan öva om och om igen. Tills man kan.

Jag fick kassarullar av en släkting för väldigt många år sedan, dessa används ännu för att skriva hundrarullar. Givetvis ett arbete på golvet.

När vi jobbar med bilduppgifter brukar barnen fråga om de kan jobba på mattan, mitt svar är beroende av uppgiften. Vet att barn verkligen gillar att sitta nära, inspireras eller finna lugn bredvid någon annan.

Geografi med vulkaner..

Vi har jobbat med jordens inre och yttre, världsdelarna följdes av en titt på vulkaner och rörelser i kontinentalplattorna:

Vi har jobbat med begrepp, fakta genom filmer och samtal men även bild och att skapa i lera.

Vi jobbar med geometri; Kuber

 

Man mår gott av att unna andra utveckling...

 

Värdegrundsarbete..

 

Symmetri i fokus....

 Jag tycker mycket om att kombinera bild och matematik och symmetri passar speciellt bra för det. Tycker att matteböcker har tråkiga övningar som dessutom är på löjligt låg nivå. Vad gör man då? Jo, funderar hur man kan jobba med olika material och kreativt.

Först introducerade jag begreppet tydligt på tavlan, visade symmetrilinje och modellerade hur jag tänkte. Jag hade själv ritat ett arbetsblad som barnen fick öva på:

Lektionen efter hade jag förberett ett arbetsblad där barnen skulle jobba med centimeterkuber och bygga ena sidan av symmetrilinjen. När de var färdiga bytte jag blad med en kompis och då fick man bygga klart symmetrin.

Vi har även ritat olika skalbaggar symmetriskt och jag tycker att mina ettor klarar den uppgiften på ett finfint sätt:

Vi övar 10-kamrater på olika sätt..

 Vi har lagt mycket tid på att lära oss 10-kamrater, vet att det underlättar det framtida räknandet. Det första vi gjorde var att göra pepparkakspar som går att vika. Dessa klipptes ut och togs hem som läxa. Vi gjorde sedan ett häfte som bara tränade begreppet och då fick barnen öva intensivt. Jag vandrade runt och observerade om det var automatiserat eller inte.

Veckan därpå plockade jag fram läggspel där barnen kunde öva både med öga och hand, om och om igen. Jag använde också ett smart träspel med gummiband som visar det vackra i matematiken.

Ett övningsblad med linjalträning ingick också.

Barn i världen och våra världsdelar...

 

Additionsträning med tre tärningar ger bra övning...

 Tärningen är ett fantastiskt hjälpmedel i matematik, den är liten och konkret. I vårt rum använder vi tärningar av skumgummi så de är också tysta. Halleluja för trötta läraröron!

Arbetet görs i par:

Värdegrundsarbete en gång i veckan...

 Till denna vers av den kloka Nallen passade det bra att prata om hur man kan behöva tänka när man leker, att bjuda in varandra men att också söka upp andra om man känner sig ensam.

Kan man skriva egna sagor i ettan? Klart att man kan!

 Barns första skrivande är en delikat sak att hantera, jag menar att de skriver som det låter eller all text ihopskrivet som en myrstack och då är det inte läge att komma med pekpinnar, anser jag. I det allra första mötet med det egna skrivna orden behövs en varlig lärarhand som bejakar, läser så bra man kan eller låter barnet läsa/berätta sin historia själv. Att öva skrivregler gör vi vid andra tillfällen och då är jag tydlig med vad vi gör och varför. Då använder vi någon annans text och då kan vi ju peta utan att det gör ont.

Jag jobbar för att barnen ska vara nyfikna på vårt språk, se ord i orden och söka synonymer så ofta det går.

I detta första skrivande släppte jag ämnet fritt, Sagan om har framsida och tre sidor till författande och bilderna görs väldigt viktiga. Bild är ett lika starkt språk som ord tycker jag och mina elever får lära sig att lägga ned tid när de skapar. Sagoresan har bara börjat och jag längtar efter att få följa med på färden...

Sagorna hängdes som ett vackert halsband i vår korridor och stolta barn visade vad de hade skrivit...