Jag vill och önskar att barn ser och uppskattar allt fint som naturen ger, att stanna upp och njuta av allt vackert och fantastiskt som finns runt oss. På hösten finns löven att beundra, vi söker, plockar in i klassrummet och studerar. Målarlusten kommer liksom på köpet och under tiden lyssnar vi gärna på en saga...
Arbetet inleddes med att vi tog reda på vad vi vet om fåglar på en tankekarta. Vi såg sedan filmer och jobbade med begrepp som hör till en fågelkropp.
I arbetet med bokstaven A hittade jag en klipp, måla och skapaövning som jag gjort för länge sedan. Egentligen ska munnen öppnas av en uppblåst ballong men vi hade tyvärr inga på jobbet. Nå, riktigt coola blev de ändå och jag ler när jag ser dem på hyllan utanför vårt klassrum.
Under mina lärarår har jag hunnit tillverka väldigt mycket material, både till svenska, No, So och matematik. Jag tar gladerligen fram mina lådor och tänker att jag lade ner väldigt mycket tid och tanke då för länge sedan. Idag kan jag bara njuta av att arbetet är färdigt och fungerar väl. Jag hade förmånen att tidigare jobba i ett arbetslag som var nyfikna på både Montessori- och Bifrostpedagogik, då lärde jag mig oerhört mycket om att erbjuda mer än penna och papper för att vi ska lära oss. Det bär jag med mig.
Jag tycker om att berätta om den nordiska mytologin, hur veckodagarna fått sina namn och annat mer spännande som finns att berätta. Barnen får ett läggspel i läxa, att öva att lägga veckan om och om igen till man kan. Så här kan det gå till när man övar:
Jag har alltid sett till att jag har många olika praktiska uppgifter i ettans rum. Många saker kommer hemifrån mig, bra material som mina egna flickor jobbat glatt med och på så vis har jag sett vad som är pedagogiskt smart och roligt. Vi har tillgång till pussel i olika former, klossar för att bygga efter ritning-eller fritt och coola klossar från 70-talet som håller måttet än idag. Älskade Palinspel när jag själv gick i skolan och har hittat några på min skola också.
Byggandet sker nästan alltid i par, barn vill gärna jobba tillsammans och jag tycker att det ger så väldigt mycket mer. Vi bygger ofta på stora mattan eller på golvet och för mig är platsen där nere mysig. Jag tror också på att ha naturligt flöde i rummet, lugnt och hänsynsfullt. Små barnkroppar får nog sockerdricka både här och där av att bara sitta på sin stol, tänker jag.
Veckans bokstav var Mm och förutom allt annat vi normalt gör för att öva tog jag in naturen. Vi har sett filmer om myror, pratat, ritat bilder med insektens delar och slutligen gjort jättemyror som vandrar på en myrstig på väggen. Barnen ritade dit det som skulle finnas på stigen och deras ide´er fick mig att le. Svampar, blad och barr. Blommor, fotspår och insekter. Skräp kom upp och det är ju tyvärr ett inslag vi stöter på.
Jag har valt att följa läsebokens följd av bokstäver att öva, vet att det finns smarta tänk om att öva bokstäver som påminner om varandra efter varandra men nä, det blir för krångligt för mig.
Till varje bokstav, vi jobbar med ett tydligt arbetsschema, skriver vi också en vers. Det gör vi tillsammans och det får ta sin tid. Jag börjar med att skriva några ord på whiteboarden, stannar upp och så läser vi enstaka ord eller några efter varandra. Vi pratar om vad orden betyder, påminner om, börjar på och en massa språkligt. Jag fortsätter skriva, bit för bit och ber ett barn i sänder att läsa ett ord, flera ord eller en hel rad. Jag har ju lite koll på vad jag kan begära och finns med som en trygg hand så att alla vågar och vill bidra. När vi läst versen startar skrivjobbet. Det gör var och en i egen takt och nä, alla har absolut inte skrivit så här mycket förut och de vet inte hur alla bokstäver formas. Ännu. Men det bryr jag mig inte om, mitt fokus är att få igång dem till skrivare och att öva hantverket och uthålligheten. Det går jättebra och grejen med att skriva lite mer än man tror att man orkar är att man faktiskt blir väldigt duktig och språkmedveten på kuppen. Det räcker bra för mig.
